Svenskt porslin – från Rörstrand till samtida designstugor

Svenskt porslin är så mycket mer än bara vackra föremål på våra bord. Det är en spännande berättelse om hantverksskicklighet, ständig förnyelse och formgivning i världsklass – en berättelse som sträcker sig över flera hundra år. Jag har alltid fascinerats av hur dessa till synes enkla föremål kan bära på så mycket historia och konstnärligt uttryck. Från Rörstrands anrika traditioner till dagens vibrerande designstudior – svenskt porslin fortsätter att forma vår kultur och spegla vår syn på estetik.

Rörstrands inflytande

Rörstrand, som grundades redan på 1700-talet, är en portalfigur i den svenska porslinshistorien. Tänk dig, i över 290 år har Rörstrand varit synonymt med svenskt porslin! Fabriken, med sitt ursprung vid Rörstrands slott i Stockholm, var tidigt ute med att introducera nya tekniker och material. Från början hämtade man inspiration från bland annat kinesiskt porslin, men redan under 1740-talet började en egen, distinkt stil att växa fram. Som det visas på Metropolitan Museum of Art, var Rörstrand redan i början av 1900-talet en smältdegel för kreativitet, där skickliga hantverkare och formgivare, som till exempel Karl Lindström, verkade.

Materialens utveckling

Rörstrands resa har också handlat om en ständig utveckling av material och tillverkningsmetoder. I början var det fajans som gällde – en keramiktyp med en karaktäristisk glansig yta som påminde om porslin, men som brändes vid lägre temperatur. Under 1700-talets senare del började Rörstrand, likt många andra europeiska tillverkare, experimentera med flintgods. Detta material, en blandning av vitbrännande lera och flinta, möjliggjorde finare former och mer detaljrika dekorationer. Under en period, från 1857 till 1926, tillverkade Rörstrand även det exklusiva benporslinet, känt för sin styrka och vackra, vita lyster. Mer information om Rörstrands material finns på Rörstrand Museum. Under 1900-talet blev stengods, ett starkt och tåligt material, alltmer populärt, inte minst för konstföremål. Idag är det dock fältspatporslin, med sin vithet och genomskinlighet, som dominerar produktionen.

Design som format generationer

En stor del av Rörstrands framgång ligger i samarbetet med skickliga formgivare. Dessa kreativa själar har skapat serviser och föremål som blivit älskade av generationer och som än idag känns tidlösa. Tänk bara på Gunnar Nylund, som var chefsdesigner på Rörstrand mellan 1931 och 1955. Han är känd för sina stengodsfigurer av djur, men också för serviser som ”Blå Eld” och ”Swedish Grace”. ”Swedish Grace”, som egentligen skapades av Louise Adelborg för Stockholmsutställningen 1930, är ett fantastiskt exempel på hur Rörstrand lyckats fånga den svenska folksjälen i en servis – veteaxmotivet är en hyllning till den svenska sommaren.

1950-talets djärva uttryck

1950-talet var en speciellt spännande tid för svensk formgivning, och Rörstrand var i allra högsta grad en del av denna kreativa explosion. Formgivare som Hertha Bengtsson, med sina banbrytande serviser ”Blå Eld” och ”Koka Blå”, och Marianne Westman, med den lekfulla ”Picknick”, vågade ta ut svängarna och skapa mönster som verkligen stack ut. Hertha Bengtssons ”Blå Eld”, med sitt distinkta fiskbensmönster, är ett typexempel. Dessa serviser är inte bara vackra att se på, de berättar också om en tid av framtidstro och optimism.

Fler ikoner från Rörstrand

Listan över Rörstrands klassiker kan göras lång. Marianne Westmans ”Mon Amie”, med sitt koboltblå blommönster, är en älskad favorit sedan 1952. ”Grön Anna”, som faktiskt har anor från Göteborgs Porslinsfabrik (1898), togs över av Rörstrand 1916 och har blivit en riktig långkörare. Och så har vi ”Ostindia”, som svenska folket röstade fram till ”Århundradets servis”. Inspirationen till mönstret kom från en skärva från ett förlist skepp från Ostindiska kompaniet – en fascinerande historia!

Gustavsberg – en jämbördig konkurrent

Vid sidan av Rörstrand fanns en annan viktig aktör på den svenska porslinsscenen: Gustavsbergs Porslinsfabrik. Precis som Rörstrand förstod Gustavsberg vikten av att satsa på unga, talangfulla formgivare. Gustavsberg, med namn som Stig Lindberg och Lisa Larson, kom att prägla svensk design under mitten av 1900-talet. Deras formspråk var ofta lekfullt och färgstarkt, med en stark känsla för både funktion och estetik.

Stig Lindberg och Lisa Larson

Tänk på Stig Lindberg, med sina ikoniska dekorer som ”Berså” (de gröna bladen) och ”Spisa Ribb” (de bruna ränderna). Eller Lisa Larson, med sina charmiga och lite naivistiska keramikfigurer, ofta föreställande djur. Deras verk, skapade för Gustavsberg, är idag eftertraktade samlarobjekt och många av dem produceras faktiskt på nytt, vilket visar på deras tidlösa popularitet. Jag tycker det är fantastiskt att deras design fortsätter att leva vidare och inspirera nya generationer.

Arvet lever vidare – från fabriker till studior

Även om Rörstrands anrika fabrik i Lidköping stängde sina portar 2005, lever varumärket och dess rika designarv vidare, numera under Fiskars. Men det mest spännande, tycker jag, är att se hur mindre designstudior och enskilda keramiker nu tar vid och för traditionen vidare. De bygger vidare på den grund som Rörstrand och Gustavsberg lade, men med ett tydligt fokus på hållbarhet, unika uttryck och ett genuint hantverkskunnande.

Nutida nytolkningar

Ett lysande exempel på detta är STREET PORSLIN. De tar klassiska serviser och ger dem en helt ny, modern twist. Genom att kombinera det traditionella porslinets vackra former med samtida illustrationer, ofta med en urban och lite kaxig känsla, visar de att svenskt porslin kan vara både tidlöst och nyskapande på samma gång. Det handlar om att bevara de mjuka, klassiska linjerna, men att addera en modern estetik som tilltalar en yngre publik.

Majolika – en färgstark parentes

Det är också intressant att nämna majolika, en teknik som hade sin storhetstid i Sverige runt sekelskiftet 1900. Både Rörstrand och Gustavsberg var framstående inom svensk majolikaproduktion. Denna keramiktyp, med sin ogenomskinliga tennglasyr och färgstarka dekor, visar på en experimentlusta och en vilja att utforska nya uttryck – en anda som lever kvar än idag.

En framtid i ständig förändring

Svenskt porslin befinner sig i en spännande brytningstid. Arvet från giganterna Rörstrand och Gustavsberg lever kvar, samtidigt som nya, innovativa formgivare och designstudior ständigt utmanar och förnyar traditionen. Jag ser med spänning fram emot att se vilka nya former, material och uttryck som kommer att definiera framtidens svenska porslin. Det är en resa som aldrig tar slut, och det är just det som gör den så fascinerande. Genom att bevara hantverket, värna om kvaliteten och samtidigt våga vara nyskapande, kan vi säkerställa att svenskt porslin fortsätter att vara en viktig del av vår designkultur, och fortsätter att pryda våra hem i många generationer framöver.